Borgerligt alternativ i Österåkers Pastorat

Kyrkans Herre är Jesus Kristus - inte Socialdemokratiska arbetarepartiets kongress

”Det ligger i politikens väsen att söka utöva makt så vitt och brett som möjligt, och här blir kyrkan bara en arena bland många andra.”

Anders Runesson, professor i Nya testamentet, Universitetet i Oslo

Kyrkans Tidning nr 31/32 2017

”I centrum finns bara Jesus Kristus och han är helt ointressant för såväl Socialdemokrater som Sverigedemokrater.”

Björn Helgesson, präst i Olaus Petri församling, Sv Kyrkan Örebro

Kyrkans Tidning nr 24 20187

Socialdemokraternas partikongress ogillar religiös påverkan.

Men det är ju exakt det uppdrag vi har fått av vår Herre!

Inför kyrkovalet 17 september har debatten om partipolitiskt inflytande varit intensiv, bl a i Kyrkans tidning. Varför är det viktigt?

Det är viktigt därför att politiska partier i kyrkans ledning underminerar kyrkans oberoende och hotar dess egenart. Tänk tanken att socialdemokraterna får en egen majoritet i samtliga kyrkoval med sin partiapparat i ryggen. Det skulle i praktiken kunna innebära att kyrkan styrdes av den socialdemokratiska partikongressen. Tanken är hissnande men faktiskt inte helt orimlig.

Problemet är tydligt: Vi har en socialdemokratisk statsminister som enligt egen utsago inte är aktivt troende, men ändå anser sig ha mandat att yttra sig i teologiska frågor, som obligatorisk skyldighet för präster att viga samkönade par. ”Jobbar man på sjukhus som barnmorska måste man kunna utföra aborter, annars får man göra något annat. Det är samma sak för präster som inte vill viga samkönade.” (Intervju i Kyrkans Tidning nr 25/26 2017) Visst får statsministern tycka vad han vill om denna teologiska fråga som alla andra, och han må ha rätt eller fel. Men han är inte riktigt som alla andra. Han är landets statsminister och ledande politiker.

Det finns ingen anledning att misstro Stefan Löfvéns goda vilja. Men konsekvensen av partipolitik i kyrkan kan redan nu bli direkt oanständig: SD-politikern Anders Björkroth som är kommunalpolitiker i Göteborg uppmanade till följande ”Vi behöver din röst i kyrkovalet oavsett vad du tycker om Svenska kyrkan”. Ett förslag på hans hemsida i Facebook är att ”gå med innan valet, rösta, och gå sen ur igen.” Omsorg om kyrkan? Dumheter. Det handlar om makt och inflytande.

Hur påverkar det oss i blivande Österåkers pastorat? Socialdemokrater och Levande kyrka har bildat en allians med majoritet i den nuvarande församlingen. Deras ledamöter är med säkerhet ljusår från SD:s skamlöshet. Men likafullt bildar man en majoritet med politiskt tillsatta beslutsfattare utan förankring i församlingen. Eller ja, det gäller inte alla. Flera av dem ser man i gudstjänsterna på söndagarna. Och jag såg faktiskt kyrkorådets ordförande en gång i Åkersberga kyrka på en söndag, visserligen i anslutning till ett sammanträde direkt efter högmässan, men ändå...

Jag är rädd för att det saknas en insikt och intresse för kyrkans behov av förnyelse och nytänkande hos socialdemokrater och Levande kyrka. Deras uppfattning om kyrkans ledning tycks vara organisationsfrågor, förvaltning och budget. Inte att antalet gudstjänster minskat med nära 50% och antalet besökare lika mycket under de två senaste mandatperioderna (källa: Verksamhetsberättelse 2016, Österåkers –Östra Ryds församling, bilaga 5). Något åtgärdsprogram diskuteras överhuvud taget inte i kyrkoråd och arbetsutskott. Visioner om hur man inom överskådlig tid ska nå invånarna utanför Åkersbergas centralort saknas helt. Lika lite diskuterar man det märkliga i att ungdomsverksamheten tar slut i och med konfirmationen. Ja, inte helt – Barn och Ungdomsverksamheten gör ett alldeles utmärkt arbete redan nu, men en satsning i en helt annan skala är nödvändig. Utan ungdomarna tynar kyrkan bort.

Vad ska man nu göra åt det här? Ska man sträva efter att förbjuda politiska partier att kandidera till kyrkans ledning? Naturligtvis inte. Det står var och en fritt att nominera kandidater. Vad man däremot kan göra är att reducera partiernas inflytande genom röstning så att de till slut försvinner genom självsanering och ersätts av personer i 0lika åldrar som i ord och handling står för kyrkans enda uppdrag givet av vår Herre, att vara

Bedjande – Förkunnande – Tjänande - Missionerande.

Hästängsudd i augusti 2017

Mert Lepik